I Ryssland frälser Guds ord även mitt i epidemin

 

Församlingars situation i Ryssland har varierat dramatiskt under de senaste 70 åren. Sovjetmedborgarna hade inte mycket religionsfrihet. Den postsovjetiska frihetens tid var ett annat extremitet i Rysslands religiösa förhållanden. Numera har religionsfriheten åter blivit mycket mer begränsad.  Under dessa förhållanden fortsätter dock församlingarna i Ryssland att arbeta och sprida evangeliet. Också verktygen måste förändras med tiden.

 

 

 

 

 

 

 

I bilden pingstbiskopar Pavel Abasjin och Sergei Ratkin på besök hos MedieMission.

 

– Jag växte upp i en underjordisk församling. Jag minns fortfarande tiden då vi skrev delar av Bibeln för hand. Min far var pastor i en underjordisk församling. Även om kyrkan var under jorden, grundade vi nya församlingar och vittnade om Kristus till människor. Hundratals kom till tro, säger pingstförsamlingarnas biskop i Orjols län Pavel Abasjin. Biskop Abasjin intervjuades av MedieMissions kommunikationschef Markku Tenhunen.

Med Sovjetunionens upplösning befriades också församlingarna och det blev möjligt att missionera öppet. Församlingarna fick samlas fritt och massevenemang kunde organiseras. Numera har Ryssland börjat sluta sig igen och församlingarnas verksamhet har försvårarats.

 

Församlingar kan inte avskräckas

Den ortodoxa kyrkan har en mycket lång historia och den har djupa rötter i hela Ryssland. Dess makt sträcker sig utom religion också till politik och kultur. Är Ryssland fortfarande ett starkt ortodoxt land?

–  Vi föddes i Sovjetunionen som var en ateistisk supermakt. Det kan verka fint att prata om tusen år av historia, men vi känner till var vi själva bodde och hur vi bodde, säger biskop Abasjin.

– Tro mig, Ryssland är varken ett ortodoxt, islamiskt eller ateistiskt land. Ryssland ter sig annorlunda för alla. Men alla har ett grundläggande behov att lära känna Gud.

–  Rysslands officiellt godkända religioner är den ryska ortodoxa kyrkan, islam, buddhism och judendom. Enligt den ryska ortodoxa kyrkan är 86 % av befolkningen ortodoxer, men ortodoxa präster säger att siffran är 3–4 % på sin höjd. I verkligheten deltar ortodoxer gudstjänster ungefär i samma utsträckning som protestanter gör, påminner biskop Abasjin.

– Ursprungligen var de strängare lagarna formellt riktade mot extremistiska muslimer, men i praktiken har det endast varit några få rättegångar mot dem, medan över tusen rättegångar har genomförts mot protestantiska församlingar.

– Det är svårt att förstå vad det här handlar om. Vår verksamhet är öppen. Vi agiterar inte någon till barrikaderna och vi älskar Ryssland. Trots det är den ryska säkerhetspolisen allt mer emot oss, säger Sergej Ratkin, biskop för pingstförsamlingar i provinsen Kaluga.

– Myndigheterna är väl medvetna om allt det humanitära arbetet vi gjort, men de verkar vilja avsluta det. Vi har inte fått veta varför, fortsätter biskop Abasjin.  Det finns mycket likheter med sovjettiden. Det råder samma anda nu.

Kyrkobyggnad i Moskva som förstördes av myndigheter.

 

 

 

 

 

 

 

 

– I dag har de ryska troende inte längre några lätta tider. Religions- och uttrycksfrihet är inte samma för alla. De troende upplever att protestantiska församlingar attackeras. På många håll i Ryssland har människor inte friheten att bekänna sin tro. Församlingsbyggnader har stängts och beseglats på sina håll som begränsar och förhindrar församlingsverksamheten avsevärt. Missionsarbete inom landet är förbjudet. Att bara prata med någon på gatan för att evangelisera eller inbjuda henne eller honom till församlingen kan orsaka böter, fortsätter biskop Ratkin.

– Församlingarna får inte besöka folk på sjukhus och ålderdomshem. Bönrum och kyrkobyggnader kan attackeras kraftigt. Myndigheterna hittar alltid någon anledning till att stänga lokaler. Men när liknande brister framträder hos den ryska ortodoxa kyrkan, varför sluter myndigheterna sina ögon?, undrar biskop Ratkin.

 

Stor brist på Biblar och kampanjböcker

Trots förändrade omständigheter kan församlingar inte avskräckas. De fortsätter sin verksamhet och mår andligt väl.

– Evangelisation är församlingens uppdrag. Vår uppgift är att förkunna evangeliet under alla omständigheter, framhåller biskop Pavel Abasjin.

När förhållanden och situationer förändras måste församlingar också ändra sina förfaringssätt och verktyg för att nå människor. Idag när öppen evangelisation, massevenemang eller mediekampanjer inte är möjliga är utdelningen av andlig litteratur det bästa sättet att sprida evangeliets glädjebudskap.

Enligt de uppgifter vi fått, har cirka 2 500 nya församlingar grundats tack vare församlingarnas arbete.

Under de senaste sex åren har MedieMission låtit trycka åtta miljoner exemplar av kampanjböcker, Biblar, Nya testamenten och Johannesevangelier.

 

Litteratur har delats ut genom cirka 2 000 församlingar i Ryssland. Förra året lät vi trycka 1 220 000 exemplar av Nya testamenten, Johannesevangelier och kampanjböcker för de ryska församlingarnas behov. Litteratur delades till församlingar på olika håll i Ryssland. Dessa församlingars verksamhet sträcker sig från Ural till Stillahavskusten. I år har vi fått förfrågningar om att låta trycka sammanlagt 700 000 böcker.

– Min första Bibel som jag fick som 14-åring var tryckt i Finland. Jag har den fortfarande kvar. Jag vill tacka alla finländska troende för deras stöd, säger biskop Abasjin.

 

– Vi ber om era förböner och tackar er för att ni vill fortsätta detta arbete och investera i evangelisationen genom att låta trycka mer litteratur. Jag litar på att vårt land har en framtid.

 

Du kan göra en donation för Bibel- och litteraturarbetet i Ryssland  på vår sida Ge en gåva via denna länk.