Kyrkan tiger medan sanningen ropar

Kriget har tystat församlingarna i media – alternativa kanaler behövs

Vad händer när kyrkorna tiger medan sanningen ropar? Jurij Sipko från Ryssland och ukrainaren Sergej Demidovich berättar för Mediemission hur kriget splittrat de kristna i de två länderna. Församlingarna har tystats ner och den enda ”sanningen” förmedlas av statliga TV-kanaler. Pastorerna från Ryssland och Ukraina kan se ett växande behov av att församlingarna skulle få alternativa kanaler.

De två bröderna från var sin sida i Ukraina-kriget möts på vårt huvudkontor i Kervo och samtalar om situationen för kristna i Ryssland och Ukraina mitt i kriget. Jurij Sipko var tidigare ordförande för ryska baptistunionen och Sergej Demidovich är en ukrainsk pastor och musiker. De konstaterar att rädslans kultur påverkat församlingarna och att det kan kosta mycket att tala sanning. Det här tiger man ofta om.

På ytan verkar kyrkorna i Ryssland vara starka och stabila. Kyrkolokalerna är fulla, och tron syns offentligt. Men bakom detta döljer sig en mörkare verklighet. Jurij Sipko beskriver ett Ryssland där kristendomen används som ett politiskt verktyg och där kritik mot staten får allvarliga konsekvenser.

Rädslans kultur och kyrkans tystnad

”Det handlar inte i första hand om tro på Gud, utan om lojalitet mot staten,” säger Sipko. Han berättar hur församlingar inte vågar tala om krigets orättvisor, eftersom de fruktar att deras verksamhet stängs ned och de förlorar myndigheternas stöd.

”I Ryssland gäller piska och morot. Staten straffar dem som säger emot, och belönar de lydiga,” säger Sipko. De församlingar som vill vara neutrala tvingas till kompromisser. En biskop vågade exempelvis inte fördöma kriget av rädsla att förlora marken där kyrkan nyss hade byggts.

Troende på båda sidor om frontlinjen

Sergej Demidovich berättar hur kriget har splittrat de troende. Ukrainska kristna väntar på att ryska församlingar ska tala sanning – men de flesta tiger. Vissa stöder aktivt krigshandlingarna.

”Vi blir bombade, vi blir dödade. Samtidigt välsignas unga män som går ut i krig i ryska församlingar. Mitt hjärta blöder,” säger Demidovich. Enligt honom möts kristna nu på slagfältet – inte som bröder, utan som fiender.

Medias betydelse och en ny tid för radioarbete

Både Sipko och Demidovich betonar mediekanalernas nyckelroll för att sprida fakta istället för statlig propaganda. Även om internet kan censureras och övervakas, når radion fortfarande människor som andra kanaler inte längre når. De berättar uppmuntrande om hur Mediemissions program ger hopp och väcker samtal – även i en atmosfär av rädsla.

”Vi har idag möjlighet att använda media för att ge en mer nyanserad bild av det som sker. Och även om fri media ofta stämplas som propaganda, bär den ändå frukt,” säger Demidovich. Sipko anser att en återgång till radio är nödvändig: ”Radio går inte att kontrollera på samma sätt. Genom den kan människor fortfarande höra fritt.”

Propaganda och västfientlighet

Sipko beskriver hur den ryska staten systematiskt har stämplat västerländska protestantiska kyrkor som fiender. President Putin har i sina tal framställt protestantismen som ett hot mot Rysslands historiska ortodoxi.

”Denna inställning sitter djupt i människors medvetande och upprepas i media, skolor och även i kyrkor”, säger Sipko.

”Därför får protestantiska kyrkors röst sällan utrymme i media och många troende känner rädsla. Just därför måste vi tala ut. Kristus talade också sanning, trots motståndet och det kostade honom livet. Men sanningen dog inte – den lever vidare”, påminner Sipko.

Hoppet förenar det splittrade

Trots att kriget skapat en djup klyfta mellan troende på båda sidor tror båda intervjuade att tro, hopp och kärlek kan återupprätta gemenskap. Demidovich berättar hur ryska kristna har kommit till internationella möten för att lyssna och tacka för modiga vittnesbörd.

De säger till oss: vi är rädda, men vi lyssnar. Det ger oss mod att fortsätta, säger han. Sipko understryker att varken det ryska folket eller de kristna får överges.

Vi kristna är kallade att förkunna nåd – utan också att stå upp för sanningen.

Sipko sammanfattar budskapet så här:

Om kyrkan inte talar sanning, förlorar den allt. Vi måste återvända till Honom som är vägen, sanningen och livet.