Forum om religiösa minoriteters situation i Ryssland

I Rysslands diskuterades de religiösa minoriteters situation vid ett forum den 21. december 2018. Nedan följer några av de inlägg som hölls där.

Panelmoderatorn Konstantinov förklarade panelens syfte:

– Vid ett tidigare forum bad några representanter från församlingar om att berätta över förföljelsen av de troende i Ryssland. Det är ett faktum att det pågår en kampanj mot religiösa minoriteter i vårt land.

– Med aktiva personer i församlingar har vi etablerat ett nätverk som för närvarande täcker cirka 20 orter i Ryssland. På det sättet får vi information om förföljelser. För denna panel fick vi en preliminär rapport över situationen.

Igor Knjazev, biskop för den evangelisk lutherska kyrkan i Karelen

– Jag minns mycket väl hur religionsfriheten oväntat kom år 1988. Nu samlar jag livserfarenhet i den andra omgången av förföljelser av troende.

Under sovjettiden kallades eller fördes man till förhör och det sades rakt upp i ansiktet att man var en odugling och bakom flötet och att man bör utrotas eller skolas om. Det var statlig politik och staten hade en enorm ateistisk propagandamaskin till sitt förfogande. Också under 1990-talet upplevde små protestantiska grupper och rörelser diskriminering främst på kommunal och regional nivå, men också på federal nivå.

– Idag betonas i lagstiftningen och den officiella diskussionen en religiös mångfald och religionsfrihet, men i verkligheten är vi väldigt långt ifrån dem.

En ny fas av dessa förföljelser började då den s.k. Jarovaja-lagen trädde i kraft. Lagen infördes i augusti 2016. Sedan började en ny systematisk förföljelse av troende.

Regeringen utfärdade ett falskt tillkännagivande att den nya lagen endast skulle riktas mot islamisk radikalism och att den inte på något sätt skulle gälla de protestantiska kristna. Vi övertygades: ”Ni behöver inte frukta för lagen kommer att tillämpas mot terroristiska aktiviteter. Var inte rädda, det kommer inte att påverka er. Protestera inte, allt är bra.”

Denna förklaring godtogs av de protestantiska kyrkorna, men de har därefter fått utstå hårdare tag. När vi granskar statistiken ser vi att lagen främst drabbat de protestantiska församlingarna.

–  Det är viktigt att notera att det har förekommit påtryckning mot små församlingar också tidigare. Till exempel gjorde OMON (inrikesministeriets specialstyrkor) en attack mot en luthersk kyrka i staden Kaluga år 2010. Då var jag där för att hålla en gudstjänst. På den tiden fanns det ingen vetskap om att Jarovajas lag var på kommande. Incidenten var emellertid ett tecken på vad som skulle komma.

Det som hände var att några billaster miliser med hundar anlände till kyrkan som är i två våningar. Folk kom ner till första våningen, ställde sig framför miliserna och sa att de inte skulle tillåta hundar gå in i kyrkobyggnaden. Till sist trängde sig OMON-trupperna och miliserna in med sina automatgevär och lämnade hundarna utanför.

Vi försökte tala så högljutt som möjligt om det som hänt, men tyvärr tolkades det som en tillfällig lokal överreaktion. När det gäller konkreta förföljelser, böter eller rättegång mot troende, sägs det vanligtvis att det inte handlar om en statlig politik. Men i verkligheten är det ett noggrant planerat arbete som utförs av ett statligt maskineri.

–  Om 50 troende hade blivit anklagade året innan, var antalet anklagade redan 500 året därpå. Det skedde med andra ord en tiofaldig ökning. 2018 års statistik har ännu inte behandlats men siffrorna kommer att stiga, och inte bara med några få procent. Maskineriets intensitet ökar och förföljelsen av små kristna församlingar håller på att bli ett utbrett fenomen. Det gäller alla protestantiska kristna, såsom baptister, pingstvänner och evangeliska.

Sådana åtgärder har ofta samma formel. Vanligtvis skickas en provokatör eller en agent till ett religiöst möte. Denna person kommer in om mötet är allmänt och är med i sammankomsten. Sedan följer en falsk rapport om att man försökt rekrytera honom eller henne till missionerande verksamhet eller till en sekt. Därefter börjar den straffrättsliga utredningen och processen fortsätter. Det kan också hända att någon bjudit in folk till sitt hem och ber före en måltid, varefter en gäst skriver i en rapport att man försökt locka honom eller henne till en sekt.

Allt löper precis som under sovjettiden. Ingenting har förändrats sedan dess. De troende kan anklagas till exempel för att ha utövat psykologiskt tryck och psykiskt påverkande. Denna formel har fungerat sedan 1970-talet. Detta bevisas av de anti-religiösa propagandafilmerna från den tiden.  I dem hävdas att människor utsätts för psykologiskt tryck i religiösa sekter.

Det är vår uppgift att tänka på framtiden och på återuppbyggningen av det religiösa livet i det politiska livets nästa skede. Hur skulle vi kunna ändra lagstiftningen och hur ska man organisera tillsyn i denna sektor? Dessa frågor diskuterar vi här idag och lägger fram förslag för.

Pastor för baptistkyrkan, Juri Jefimov

– När jag förberedde mig för detta forum gick jag igenom många informationskällor. Hur upplever vi denna situation?

Jag frågar vad den gamle mannen i staden Dzjankoj tänker när han slås ner på golvet av OMON:s specialstyrkor? Mannen är 70 år gammal!

– Vi har inga vapen. Vi köper inte ens leksaksvapen till våra barn. Vi lär människor kärlek och fred. Varför misshandlas vi?

Svaret var att ”ni är annorlunda och att man inte kan komma överens om saker med er”. Det fanns baptister som under partisekreteraren Chrusjtjovs tid i början av 1960-talet vägrade att träffa avtal med myndigheterna.

– Varför förföljs idag troende som inte är med i politiken?

Vad kan vi göra? Jag tycker att det är viktigt att samarbeta med de demokratiska aktörerna och vi bör inte acceptera några begränsningar för religionsfriheten. Alla sådana fall som endast är kända inom religiösa kretsar bör offentliggöras till den stora allmänheten.

De fullständiga bidragen vid forumet kan ses och höras på: https://www.youtube.com/ watch?v=SOkNLkdO-js.